Hoppa till innehåll

Ledare: Nutid blir dåtid

29 november, 2018
by

Det här är alltså slutet. I händerna håller du det allra sista numret av Presens. Årets sista nummer blir också slutstation för Presens resa i nutiden.

Kultur kostar pengar, merparten av den kultur som produceras är inte kommersiellt framgångsrik, den finns till för att vi har en kulturpolitik som statuerar att det är viktigt med en mångfald av uttryck och nyanser av konst, litteratur, musik, film, filosofi och alla andra schatteringar som samlas under begreppet kultur.

Presens är en ung tidskrift, och nu blir den inte äldre. Utan någon utförligare förklaring har stödet från en av våra största bidragsgivare minskats radikalt, vilket får till följd att vi inte längre kan bedriva en ekonomiskt hållbar utgivning i tryckt form. Tidskrifter uppstår och dör, så har det förvisso alltid varit, men den insikten hjälper knappast när man befinner sig mitt i sin egen pågående död. Om det känns bittert? Ja, självklart – särskilt som Presens efter en rejäl layoutmässig omgörning för tre år sedan hittade sin form, en plattform för ytterligare kliv in på nya marker.

Kulturproduktion i den smalare kategorin skapas således med benäget bistånd från olika bidragsgivare – eller på rent ideell basis. Presens har valt det förstnämnda, med målet att alla inblandade ska få betalt. Det har därför skavt i redaktörssjälen att vi inte kunnat arvodera de medverkande skribenterna. Det är bara att beklaga att den ambitionen aldrig kunde förverkligas.

I dessa tider, när svenskspråkigheten i Finland är satt under tryck, finns det fog för åsikten att man än mer borde manifestera svenskans närvaro – till exempel genom ett omfattande utbud av kulturtidskrifter. Motsatsen känns onekligen feltajmad. Jag är och förblir övertygad om att det inte finns ett visst antal potentiella läsare som alla litterära tidskrifter slåss om. Slutsatsen att det gäller att renodla floran så att läsarna räcker till är därför helt felaktig; det visar sig nämligen att fler tidskriftstitlar genererar fler läsare, att fler radiokanaler som spelar klassisk musik (för att ta ett annat exempel) ökar det totala lyssnarantalet. Tricket är att hitta sitt eget tilltal och sin egen mottagarkrets.

Ett eget tilltal är just vad Presens har. Och jag vågar nog påstå att vi även har ett antal dedikerade läsare: Faktum är att Presens så sent som i somras noterade betydligt fler prenumeranter än vår förnämliga syskontidskrift Horisont.

Hur avslutar jag min sista ledartext? Genom att först som sist tacka Presens fenomenala formgivare Hilda Forss, som inte minst stod bakom nämnda layoutförbättring. Det är hon och jag som har ansvarat för innehållet och presentationen av det. Tack för din utsökta formkänsla och ett mycket roligt samarbete!

Och så ett självklart tack till alla som medverkat med dikter, noveller, fotografier, illustrationer, serier och essäer sedan 2015 – extra fint har det känts att variationen i ålder och bakgrund har varit stor och borgat för olika infallsvinklar på aktuella teman.

Vad ska vi nu göra med nutiden? Fortsätt att skriva i presens – fastän tidskriften som en gång lystrade till det namnet är borta, så lever vi alla i detta tempus.

Allt gott!

Anders E Larsson

Chefredaktör

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: