Hoppa till innehåll

Ledare: Nutid blir dåtid

29 november, 2018
by

Det här är alltså slutet. I händerna håller du det allra sista numret av Presens. Årets sista nummer blir också slutstation för Presens resa i nutiden.

Kultur kostar pengar, merparten av den kultur som produceras är inte kommersiellt framgångsrik, den finns till för att vi har en kulturpolitik som statuerar att det är viktigt med en mångfald av uttryck och nyanser av konst, litteratur, musik, film, filosofi och alla andra schatteringar som samlas under begreppet kultur.

Presens är en ung tidskrift, och nu blir den inte äldre. Utan någon utförligare förklaring har stödet från en av våra största bidragsgivare minskats radikalt, vilket får till följd att vi inte längre kan bedriva en ekonomiskt hållbar utgivning i tryckt form. Tidskrifter uppstår och dör, så har det förvisso alltid varit, men den insikten hjälper knappast när man befinner sig mitt i sin egen pågående död. Om det känns bittert? Ja, självklart – särskilt som Presens efter en rejäl layoutmässig omgörning för tre år sedan hittade sin form, en plattform för ytterligare kliv in på nya marker.

Kulturproduktion i den smalare kategorin skapas således med benäget bistånd från olika bidragsgivare – eller på rent ideell basis. Presens har valt det förstnämnda, med målet att alla inblandade ska få betalt. Det har därför skavt i redaktörssjälen att vi inte kunnat arvodera de medverkande skribenterna. Det är bara att beklaga att den ambitionen aldrig kunde förverkligas.

I dessa tider, när svenskspråkigheten i Finland är satt under tryck, finns det fog för åsikten att man än mer borde manifestera svenskans närvaro – till exempel genom ett omfattande utbud av kulturtidskrifter. Motsatsen känns onekligen feltajmad. Jag är och förblir övertygad om att det inte finns ett visst antal potentiella läsare som alla litterära tidskrifter slåss om. Slutsatsen att det gäller att renodla floran så att läsarna räcker till är därför helt felaktig; det visar sig nämligen att fler tidskriftstitlar genererar fler läsare, att fler radiokanaler som spelar klassisk musik (för att ta ett annat exempel) ökar det totala lyssnarantalet. Tricket är att hitta sitt eget tilltal och sin egen mottagarkrets.

Ett eget tilltal är just vad Presens har. Och jag vågar nog påstå att vi även har ett antal dedikerade läsare: Faktum är att Presens så sent som i somras noterade betydligt fler prenumeranter än vår förnämliga syskontidskrift Horisont.

Hur avslutar jag min sista ledartext? Genom att först som sist tacka Presens fenomenala formgivare Hilda Forss, som inte minst stod bakom nämnda layoutförbättring. Det är hon och jag som har ansvarat för innehållet och presentationen av det. Tack för din utsökta formkänsla och ett mycket roligt samarbete!

Och så ett självklart tack till alla som medverkat med dikter, noveller, fotografier, illustrationer, serier och essäer sedan 2015 – extra fint har det känts att variationen i ålder och bakgrund har varit stor och borgat för olika infallsvinklar på aktuella teman.

Vad ska vi nu göra med nutiden? Fortsätt att skriva i presens – fastän tidskriften som en gång lystrade till det namnet är borta, så lever vi alla i detta tempus.

Allt gott!

Anders E Larsson

Chefredaktör

Annonser

Utsikter mot insikter

24 maj, 2018
by

Presens nr 2 2018 - Insikt Utsikt_omslag

Mitt i den dallrande försommarhettan utkommer nu Presens nr 2 2018! Så dags för lite navelskådning i favorithammocken, med andra ord – med Presens insiktsfyllda nummer i händerna.

Nedan kan du läsa ledaren, som följer en polartråd genom texterna, och pekar mot diktens manetlika uppenbarelser.

Stort tack till alla medverkande!

Ledare Presens 2 2018 Insikt-Utsikt

 

 

Nya numret ute nu!

8 november, 2017
by

Nyckelordet för årets sista utgåva av Presens är Ritual, och vi tacklar temat från olika vinklar. En av de mer oväntade är förmodligen kaffekokning i det fria.

I numret bjuds det bland annat på nyöversatt dikt av irländske poeten Paul Muldoon och en lång bildsvit av fotografen Thomas Lövgren.

Tack till samtliga medverkande:
Lars-Håkan Svensson, Anders Björnsson, Petra Österman, Hilda Forss, Lara Alessandra Sanna, Erik Kuoksu, Gunnel Arvidsson, Thomas Lövgren, Martin Westman, Berit Nilsson, Mona Sigfrids, Paul Saarnak.

Trevlig läsning!

 

Ledaren i Ritualnumret:

Kirurgen i kyrkan

Besatthet behöver inte vara något dåligt. Att vara besatt av demoner i en skräckfilm är ett tillstånd som med stor säkerhet inte medför något gott, medan dämonerna hos regissören på Fårö skapade en och annan filmklassiker. Besattheten och passionen i att dra något så långt det bara går kan vara ett recept för perfektion, för nya upptäckter, för skapandet av verk och handlingar av bestående värde.

Men extrema tillvägagångssätt lämnar inte sällan konsekvenser på mänskliga och individuella plan. Den sjukliga besattheten av att demonstrera – utnyttja – sin makt har nyligen rullats fram med filmvärlden som fond.

Beroendeförhållandet mellan den nu fallne Hollywoodmogulen Harvey Weinstein och de kvinnliga skådespelare som han kunde välja att ge en roll eller inte, liknar på vissa sätt de vridna initiationsriter (med perversa undertoner) som såväl studenter som hemliga brödraskap brukar sysselsätta sig med. Och för all del även religiösa institutioner.

Ritualer fungerar som ett sätt att tygla besatthet, (van)föreställningar och vardagen i allmänhet. Frågan är väl om vi överhuvudtaget skulle klara av att hantera vår livssituation utan ett visst mått av ritualer på arbetet och i hemmet.

För att kunna genomföra sitt ingrepp skrubbar sig kirurgen metodiskt på ett sätt som i andra sammanhang kan uppfattas som tvångsmässiga besvärjelser.

Stefan Holm stod under sin tid som höjdhoppsfantom för en av sportvärldens mer ritualiserade förberedelserutiner (nudda ansiktet ett visst antal gånger på ett visst sätt), ett arv som tennisspelaren Rafael Nadal numera förvaltar.

Inbillning och magi ligger i det rituellas natur – om det så handlar om att hoppa 2.40 eller slå ett serveess.

Att ta hand om dahlior är, säger de som vet, en slags rituell vetenskap. Det finns ett årsschema som måste följas för de ska gå i blom i augusti: knölarna vaknar (mars), ta sticklingar (maj), vattna, gödsla, bind upp stjälkar (juli), ta upp dem för vintern (oktober).

Kirurgen i operationssalens kyrkorum, prästen som mässar i sin katedral under begravningsakten, trädgårdsodlaren som tämjer jorden efter sina preferenser. Ritualerna för att ringa in ett önskvärt resultat är många.

Ritualer, riter, rutiner. Allt underordnas till slut den allsmäktigt över- och ingripande instansen: tiden. Mot dess rituella framfart biter ingen inbillning, den är lika osynlig som obeveklig.

 

Presens_4_2017_omslag

Konstruktioner

20 september, 2017
by

Presens_3_2017_omslag_small

Du har väl inte missat att årets tredje nummer av Presens nu finns ute i handeln?

Temat är Konstruktioner och mellan pärmarna hittar du bland annat nya dikter av Lars Gustaf Andersson, en lång essä av Eva-Stina Byggmästar och en bildsvit av Lara Alessandra Sanna.

Här nedan kan du läsa numrets ledare och se ett av numrets konstruktiva fotografier.

Presens nr 3 2017 – Konstruktioner – ledare

FOTO Lara Alessandra Sanna - Stones accumulation for human constriction

FOTO: Lara Alessandra Sanna – Stones accumulation for human constriction

 

Nästa nummer har Ritual som tema:

Är ritualer oupplösligt förbundna med religiösa praktiker? Inte alls. Något så prosaiskt som att stiga upp på morgonen är en typisk aktivitet som vi har ritualiserat: snooza väckarklockan två gånger, ta på oss tröjan före byxorna, borsta tänderna efter att vi fixat håret…

Mycket av det som rör det rituella har med symboliska betydelser att göra, som på många sätt avskiljs från den konkreta vardagen – i form av repetitiva och kollektiva beteendemönster.

Kanske har du, eller en grupp som du tillhör, era egna ritualer. Inte minst finns det gott om ritualer inom sportens och scenkonstens värld.

Välkommen att skicka in ditt bidrag – som vanligt tar Presens gärna emot bidrag inom olika genrer och med olika uttryck!

Deadline är 2 oktober. Adressen är anders@presens.fi.

 

Två dagar kvar

10 maj, 2017
by

På fredag utkommer nr 2 2017 av Presens, med tema Oro.

Här nedanför kan du läsa ett par smakprov ur numret: Inledningen av Adam Lundvalls omfattande essä om poeten Anna Hallbergs författarskap och hennes senaste diktsamling Chow Chow, samt en recension av ett dundrande performance som nyss ägde rum i Malmö.

Presens_2_2017_Missiler-och-metrik_utdrag

Presens_2_2017_Passing-through-metal_recension

Och i högerspalten kan ni i vanlig ordning klicka i gång numrets Spotifysoundtrack.

I spellistan samsas oroande – och lite mer tröstande – tongångar, med kopplingar till innehållet i numrets bidrag och till musik av artister som figurerar i några av texterna. Presens bjuder på allt från Beach Boys, filmmusik och sludgemetal, till Depeche Mode, flamenco och Förklädd gud.

28 februari, 2017
by

Nytt nummer: Passage

Nu finns det nya numret av Presens ute i handeln och har landat i prenumeranternas brevlådor.

Temat är alltså Passage och i årets första nummer samsas en lång diktsvit av Lars Gustaf Andersson med en novell av Solveig Rabb och dikter av Erica Håkans och Mathias Jansson. Presens tjänstlediga grafiker Hilda Forss lämnar en rapport från Trumpland och själv hämtar jag hem några bilder på portar från andra sidan klotet. Lägg till detta ett par recensioner: Patrick Martins av en antologi om Georg Henric von Wright och Evelina Ivarssons om Francois Frenkels enda roman, samt en ålderskrisande serie av Paul Saarnak, och du har en hel del högintressant läsning som kan passera medvetandet!

Och som grädde på semmelmoset hälsar vi också Emma Strömberg välkommen in genom dörren – hon kommer att layouta Presens under 2017. Lyssna på hennes Spotifylista här till höger.

Mycket nöje!

Anders E Larsson

Chefredaktör

Presens nr 1 2017_omslag.jpg


Nästa nummer: Oro

Nästa nummer av Presens har även det ett tema, som är av det bredare och allmängiltiga slaget: Oro.

Hur ser motsatsen till ro och lugn ut i din vardag? Hur ser släktskapet mellan begreppen orolig och oro ut – är det skillnad mellan att vara orolig och att erfara oro? Är oro något som gnager sig in på ett djupare sätt, som tänjer ut sig över månader och år? Något som dallrar och blir en stämning som fyller luften runtomkring oss, medan oroligheten är av ett mer flyktigt slag.

På spanska och italienska betyder oro guld. Oro är också en ringdans, en ort, en flod och ett berg. Oro kan också vara en gulaktig peruansk läskedryck och ett nordkoreanskt koncentrationsläger, ett så kallat ”reeducation camp”.

Välkommen att skicka in ditt bidrag – genren är valfri: dikt, prosa, fotografi, illustration, musik eller något annat! Om du funderar på att skriva (eller kanske redan har börjat att skriva) en längre, resonerande, essäistisk text – ja, då är du den här gången lite extra välkommen med ditt bidrag.

Deadline är den 3 april. Skicka till anders@presens.fi.

Årets sista nummer är här

19 november, 2016
by

Nu har årets sista nummer av Presens – med temat Samtid-Brytningstid-Genombrott – funnits ute ett par veckor. Vi hoppas att ni har, och har haft, behållning av innehållet!

presens-omslag-nr-4-2016

I numret möter bland annat en ny, åldrad, president en gammal och nyprisad sångbard, som möter en för tidigt omkommen filosof från mitten av förra seklet. Den här trion omringas av en berättelse om grannproblematik och dikter med barn på flykt, underliga fåglar och kortfattade omvärldsnoteringar. Lägg till detta en seriestripp och en mängd bildkonstverk att sjunka in i.

Med andra ord gissar vi att Presens nr 4 räcker ända in i nästa år, innan det är dags att skicka in bidrag till 2017 års första nummer. Så här tänker vi kring nästa nummers tema:

Att gå från ett tillstånd till ett annat gör vi hela tiden, oftast utan att vi tänker på det. In och ut genom dörrar och från det ena sammanhanget eller sällskapet till det andra. När vi kliver ut genom porten till vår bostad på morgonen lämnar vi den privata sfären och blir offentliga varelser, vare sig vi vill det eller ej. Men numera blir vi också utåtagerande sociala varelser även i stillasittande tillstånd via alla de digitala sfärer som vi rör oss i.

Hur ser egentligen övergången mellan våra olika jag ut i vår tid? Är jag verkligen samma person i det verkliga, fysiska mötet, som i de Facebooktrådar där jag är aktiv? På en och samma dag rör vi oss mellan ett antal olika identiteter, som har en gemensam nämnare, ett gemensamt namn, men samtidigt består av en mängd motsägelsefulla nyanser.

Temat för Presens nr 1 2017 tar fasta på tanken om övergångar och rörelser: Passage är det nyckelord som ni gärna får förhålla er till när ni arbetar med era bidrag.

Välkommen att skicka in lyrik, prosafragment, essäer, foton, illustrationer, serier, musik – genren är valfri. Deadline är 16 januari.

Adressen är anders@presens.fi.

 

Är du vår nya recensent?

Inför nästa år planerar vi också att utöka vår recensionsavdelning. Därför får du som är intresserad av att skriva om litteratur, film, musik eller konst gärna höra av dig. Berätta lite kort om din bakgrund och vilken genre som du vill skriva om – bifoga gärna en provrecension. Hör av dig till anders(at)presens.fi.

 

Glöm inte heller att lyssna på det aktuella numrets Spotifylista – med andras tolkningar av den nyblivne Nobelpristagaren Bob Dylans låtar (listan finns i högerspalten).

Och lyssna också på den nyligen bortgångne Leonard Cohens sista skiva ”You want it darker”, en av hans bästa plattor, som bara har en månad på nacken: Leonard Cohen – You want it darker

Nog hade väl Cohen varit en bättre Nobelpristagare än Dylan?